Premiärtur på Fagur
Ute på stallbacken höll Johan på och byggde en trapp upp till logen, så det var mycket spännande att titta på. Här hade vi kunnat vara lite smarta och gått undan till ett mer lugnt ställe innan vi provade att sitta upp. Men det är lätt att vara efterklok
med facit i hand. Efter ytterligare lite morotsterapi så kom Elsa tillsist upp i sadeln och det blev en faslig fart på Fagur. Elsa kom på att hon nog inte var så jättesugen på att rida men så kom vi på att han reagerade på Elsas skänklar när hon försökte
få fatt i stigbyglarna. Så snart hon slutade fippla med fötterna så lugnade han ner sig.
Vi tog sedan en liten skrittur i gatan och efterhand slappnade han av och verkade tycka att det var helt ok.
Veckan som kommer backar vi dock några steg och fokuserar på att avdramatisera sadeln. När det fungerar så övar vi på- och avsittning och först därefter ger vi oss ut på ridtur igen. Det är lätt att glömma hur allt är en färskvara så här i början när
de är unga och att allt måste tas ett steg i taget. Men det är bara att göra om och göra rätt. På det hela kändes det ändå som om han tyckte det var en rätt trevlig upplevelse.
